- AI har använts av nyhetsorganisationer i flera år, males mestadels bakom kulisserna.
- Offentlig lansering av ChatGPT och andra generativa AI-verktyg har ökat intresset för AI inom journalistik.
- Forskning om AI-användning i nyhetsrum ökar, males vi vet mindre om hur publiken tar emot detta.
- Självrapporterad medvetenhet om AI är relativt låg, med stora variationer mellan olika socio-demografiska grupper.
- Populära skildringar av AI i media påverkar allmänhetens uppfattningar om AI.
- Endast en minoritet känner sig bekväma med nyheter skapade med hjälp av AI.
En studie från Reuters Institute for the Research of Journalism visar att allmänheten har blandade känslor inför användningen av artificiell intelligens (AI) i journalistik. Medan AI och liknande teknologier har använts bakom kulisserna av nyhetsorganisationer beneath en tid, har den senaste utvecklingen med stora språkmodeller (LLM) och lanseringen av ChatGPT despatched 2022 markerat en verklig skiftning i publikens intresse och hur utgivare tänker på AI för produktion av nyhetsinnehåll.
Studien fann att många människor initialt har en inställning av motstånd, misstänksamhet och rädsla när det gäller AI:s användning i journalistik. Dock, genom att testa olika användningsfall av AI inom journalistik, utvecklade deltagarna mer nyanserade åsikter. De var generellt sett mer bekväma med bakomliggande uppgifter och innovationer i leveransen av nyheter än med generering av helt nytt innehåll.
Det finns dock en snabbt växande forskning om AI:s användning i redaktioner, males mindre känt om hur nyhetspubliken tar emot dessa intrång, särskilt i ett sammanhang där förtroendet för nyheter är lågt eller minskar i många länder.
Andel som säger att de är mycket eller något bekväma med att nyheter produceras på följande sätt:
Det framkommer också att medvetenheten om AI generellt är relativt låg, med mindre än hälften av respondenterna som uppger att de har hört eller läst mycket om det. Denna medvetenhet varierar över socio-demografiska grupper, med tydliga skillnader mellan ålder, kön och utbildningsnivåer. Personer med större medvetenhet om AI tenderar att känna sig något mer bekväma med dess användning inom journalistik.
Profil av personer som uppger att de har hört mycket eller måttligt mycket om AI
Slutsatsen är att det inte finns en enhetlig syn på användningen av AI av nyhetsorganisationer. Publiken uttrycker nyanserade åsikter över olika tillämpningar, och resultaten belyser områden där de verkar vara mer accepterande samt potentiella farozoner där nyhetsorganisationer bör vara försiktiga. Generellt finns det en konsensus om att en mänsklig faktor alltid bör finnas med i processen och att full automatisering bör undvikas.
